Välj en sida

Champagneprovning

Lär dig mer om Champagne!

Romprovning

Om du vill lära dig mer om rom, dess historia, smaker och dofter är romprovning någonting för dig! Det finns flera olika aktörer som erbjuder denna upplevelsen: både hotell, företag och Systembolaget. För att delta i dessa romprovningar måste man vara över 20 år, och provningen pågår i cirka två timmar. Kostnaden brukar ligga runt 400 och 500 kronor per person och tillfälle. Romprovningar finns på flera ställen runtom i Sverige: Göteborg, Uppsala, Västerås, Örebro, Gävle, Helsingborg, Kalmar, Kristianstad och Nyköping.

Romprovning passar för dig som är intresserad av rom och vill testa flera olika sorter och lära dig mer om dem – utan att samtidigt behöva köpa flera flaskor själv. Romprovningarna sker oftast i grupp, vilket kan vara givande då det kan finnas utrymme för dialog om romsorterna som provas. Det kan även vara intressant och lärorikt att höra vilka dofter, utseenden och smaker andra uppfattar i dryckerna.

Om en romsort till exempel har en viss karaktär eller innehåller vissa aromer kan det vara lättare att upptäcka dem om man vet vad man letar efter. Personen som håller i romprovningen är ofta sommelier, utbildad eller bildad inom rom och vet mycket om drycken och kan ge konkreta råd och förslag på hur man kan tänka och göra när man provar rom för att få ut så mycket som möjligt av upplevelsen.

Det kan också vara givande att gå på officiella romprovningar om man funderar på att anordna egna provningar hemma tillsammans med andra, då det ger en inblick i hur en provning kan gå till, vilka moment de kan innehålla, olika tekniker man kan använda sig av vid själva provsmakningen och liknande.

 

Hur provar man rom?

När man har romprovning hemma kan man själv bestämma hur den ska gå till, men det finns vissa kärnpunkter som brukar förekomma vid romprovningar.

 

Hur många sorters rom ska man prova?

Vid romprovning är det vanligast att prova mellan fyra och sex olika sorters rom. I vissa fall brukar åtta olika sorter provas vid samma tillfälle, men de brukar då delas upp i två olika sekvenser med fyra romsorter i varje. Uppdelningen görs för att göra det lättare att hålla koll på de olika glasen.

 

Hur håller man koll på vilken dryck som är i vilket glas?

Om man ska testa många olika romsorter, eller bara vill ha ett tydligare system för vilken dryck som är i vilket glas kan man använda sig av olika metoder. Nedan ges några exempel, men det går naturligtvis att göra även på andra sätt.

1. Färgade snören. Ett knep för att hålla koll på vilken dryck som finns i vilket glas är att sätta ut märkningar på själva glasen, till exempel genom att knyta fast snören i olika färg på dem.

2. Symboler. Om man inte vill använda färgade snören, då färgerna på dessa kan vara svåra att urskilja för vissa personer, kan man istället knyta fast lappar med olika symboler på, till exempel en fyrkant, en cirkel, en pil, ett hjärta, en stjärna, en blomma, en triangel, etc. Detta är ett system som är både lätt att förstå och som de flesta kan använda sig av.

3. Blindskrift. Om det är med personer som har nedsatt synförmåga kan man istället använda lappar med punktskrift på, så att även dessa personer kan urskilja de olika glasen.

 

Hur väljer man vilka romsorter som ska provas?

Det finns ingen färdig guide kring hur man går tillväga när man ska bestämma sig för vilka romsorter ska ska provas. Det vanligaste sättet är att de som ska delta i provningen ger förslag på någon eller några sorter de vill prova, och sedan provar dessa – eller väljer ut några av dem.

I och med att rom är en dryck med bred karaktär kan man välja romsorter på flera olika sätt. Till exempel efter färgsort, märke, smak eller liknande.

 

Vilka glas används till rom?

De glas som används till rom kallas för ”tulpanglas”, eller ”spiritusglas”, och kan se ut på flera olika sätt. Det som är gemensamt för samtliga av dessa glas är att storleksförhållandet mellan den maximala bredden på glaset, och avståndet till glasets öppning är detsamma. Detta gör så att aromerna från drycken samlas och blir mer koncentrerade. Då doften är en viktig del i romprovning för en del, kan det vara viktigt att använda rätt sorts glas för att få ut så mycket som möjligt av romprovningen.

 

Kan man ha is i rom?

Det korta svaret är både ja och nej.

När man har is i rom blir drycken mer utspädd och smaken blir mildare. Om det är en finare eller godare romsort kan vissa anse att drycken intas bäst som den är, då man får uppleva den fullt ut. Om rommen däremot inte smakar så gott, är yngre eller har en kraftig spritsmak, kan is göra så att det blir lättare att inta drycken då smakerna blir mindre intensiva.

 

Kan man värma rom?

Det går att värma rom. När man värmer rom brukar det inte göras på spisen eller liknande, utan genom att man håller glaset mellan sina händer och låter drycken värmas upp av kroppstemperaturen. Detta brukar göra så att dryckens smaker och dofter blir mer komplexa. Värmen stannar ofta kvar i drycken ett tag och drycken kan behålla värmen i flera minuter även om glaset står på ett bord eller liknande där det kyls ner.

 

Hur provar man rom?

När man provar rom brukar man börja med att ställa glasen på ett underlag, där varje glas har sin egen placering. På underlaget står det ofta information om drycken. Enligt traditionen börjar man med att testa från vänster sida, och går sedan steg för steg åt höger. Glasen brukar placeras så att de mildaste dryckerna står längst till vänster, och att smakerna blir kraftigare efterhand ju längre högerut man kommer.

 

Vilka olika steg brukar en romprovning bestå av?

Romprovning brukar bestå i att man undersöker dryckens utseende, doft och smak, i den nämnda ordningen. Ofta använder man ett provningsprotokoll man fyller i under tiden man testar dryckerna, för att komma ihåg efteråt vad man tyckte om dem och kunna jämföra dem. I dessa protokoll kan man till exempel fylla i färg, intensitet, smak, aromer, doft och andra observationer.

Utseende

Börja med att kolla på drycken i glaset och fokusera på dess färg och nyanser. Det går också att kolla om drycken är klar eller grumlig, om den är transparent eller tät. Du kan testa att luta glaset bort från dig i 45 grader för att tydligare se de olika färgnyanserna. Du kan också hålla glaset mot en vit bakgrund för att se färgen tydligare.

En till sak du kan göra är att kolla hur söt drycken är. Det gör du genom att snurra runt vätskan i glaset och därefter observera hur dropparna som hamnar på glasets kanter rör sig neråt i glaset igen. Om de rinner långsamt eller fastnar på kanterna tyder det på att sockerhalten i drycken är hög, och om drycken snabbt åker tillbaka ner i glaset och inte lämnar några större spår efter sig på glaskanterna betyder det att drycken är strävare och inte har så hög sockerhalt.

Doft

Om du använder dig av tulpanglas brukar aromerna ansamlas i glaset och vara tydliga, men om du vill få en ännu tydligare doftupplevelse kan du snurra glaset lite för att syresätta drycken. Testa att lukta i glaset, och om du vill kan du prova att se om du känner någon doftskillnad om du lutar glaset i olika vinklar. Fundera på vilka aromer du känner. Du kan testa att variera mellan att göra längre inandningar och att sniffa snabbt, för att se om det gör att du kan upptäcka olika dofter.

Om dofterna skulle bli för intensiva och göra det svårt för dig att uppfatta aromerna ordentligt kan du ta lite frisk luft, eller lukta på någonting annat. Vissa som provar alkoholhaltiga drycker brukar använda sig av ett knep som går ut på att man sniffar i sitt armveck eller på tröjärmen för att neutralisera doftsinnet.

Smak

Slutligen smakar du på drycken. Detta görs genom att du först tar en liten klunk som du har kvar i munnen en stund och sköljer runt drycken. Det gör det enklare att lokalisera vilken karaktär drycken har, till exempel om den är söt, sträv, mjuk, syrlig, besk, etc. I vissa fall kan smakerna och dofterna vara liknande, men de behöver inte vara det. Därefter kan du fortsätta med att sippa på rommen och fundera på dess karaktär, vilka smaker som är framträdande och vilka olika aromer och nyanser du kan upptäcka. Det är ingen brådska att dricka rom, utan det sker ofta i en lugn takt.