Välj en sida

Rom är en spritsort som tillverkas av melass och jäst. När drycken har jäst destilleras den. Det är en av de vanligaste spritsorterna i världen.

Rommens historia

Rom har tillverkats sedan åtminstone 1400-talet. Drycken började tillverkas under kolonialtiden, då de koloniserande tvingade de koloniserade att odla sockerrör på de karibiska öarna. De koloniserade hade blivit kidnappade i Afrika och såldes som slavarbetare. De koloniserade kom på att melassen börjar jäsa när den utsätts för värme, och började då destillera vätskan. På så sätt uppstod rom. Även detta var någonting som de koloniserande stal och gjorde till sitt eget.

De koloniserande såg till så att det odlades sockerrör, tobak, bomull samt att rom producerades. Detta fraktades sedan till Europa. I Europa byttes råvarorna mot andra produkter, som vapen, industriprodukter och textilier vilka fraktades till Afrika i utbyte mot kidnappade människor. Dessa maktförhållanden pågick i flera århundraden och är någonting som fortfarande genomsyrar hela världen i form av postkolonialism.

Hur framställs rom?

När rom ska tillverkas börjar processen med att sockerrör eller sockerbetor krossas och mosas så att vätskan i växterna kommer fram. Denna vätska kokas och i samband med att vattnet avdunstar så uppstår torrt socker. Detta är en av de huvudsakliga anledningarna till att växterna odlas, vilket innebär att melassen som blir kvar vid sockerproduktionen betraktas som en biprodukt.

Melassen tas tillvara och späds med vatten så att sockerhalten hamnar mellan 15 och 20 procent. Därefter tillsätts jäst. Det är vanligt att använda kulturjäst, men även vildjäst används i vissa fall. Vätskan placeras på ett varmt ställe och får därefter jäsa under ungefär fjorton dagars tid. När jäsningen är klar så destilleras drycken i speciella maskiner som är avsedda för detta ändamål. Destillationen kan se lite olika ut beroende på om det är ljus rom eller mörk rom som tillverkas. Vid tillverkning av ljus rom används oftast kolonnmaskiner och vid tillverkning av mörk rom används vanligtvis så kallade pot-stills.

Vilken färg rommen får beror på hur den har lagrats. Det som ger den mörka rommen sin färg är att den lagras på ekfat, bourbonfat eller träfat som tidigare används till lagring av andra drycker som whicky, cognac eller vin. Den ljusa rommen lagras istället i tankar och hälls sedan upp på butelj. Den ljusa rommen kan även filtreras så att eventuella färgämnen och smakämnen försvinner. Ljus rom kan lagras på ekfat också, men då blir filtreringen nödvändig. Filtreringen sker genom kolfilter. Vid varma temperaturer behöver drycken inte lagras så länge utan blir färdig förhållandevis snabbt.

När rommen har lagrats klart blandas den med andra destillat. Dessa kan till exempel vara i form av olika årgångar, olika romsorter eller liknande. Det är vanligt att en färdigproducerad rom innehåller upp till 20 olika destillat. I vissa fall kan rommen dock bestå av enbart ett enda destillat, men det är lite ovanligare.

Vad är skillnaden vid framställningen av olika romsorter?

Processen för olika romsorter ser ofta likadan ut fram tills det blivit dags för lagringen som kan ske på lite olika sätt. En annan skillnad mellan olika romsorter kan vara att vissa filtreras och andra inte. Slutprodukterna kan också bestå av olika destillat och skapas genom olika recept. Nedan följer några beskrivningar på vad som gäller för olika romsorter.

Ljus rom:

Ljus rom, även kallat ”silverrom” eller ”kubansk rom”, är ofta färglös och genomskinlig. I vissa fall kan den vara svagt gulfärgad. Ljus rom tillverkas både i Västindien men även i till exempel England och Frankrike. Då är det vanligt att sockerrör importeras.

Den ljusa rommen destilleras ofta i kolonner, men kan även göra det i pot-stills. Rommen lagras ofta en kortare tid, men ibland lagras den inte alls. Lagringstiden varierar mellan några månader och upp till ett års tid.

Om den ljusa rommen filtreras, för att få bort oönskade färg- och smakämnen, används träkol.

Smaken på ljus rom brukar beskrivas som torr och ganska neutral. Doften är sötaktig, vilket beror på att basen i drycken är melass.

Mörk rom:

Mörk rom har ofta en gul- eller brunaktig färg, som ofta uppkommer under lagringstiden på ekfat. Den mörka rommen delas ofta in i två underkategorier: ”guldrom” och ”mörk rom”. Guldrom, även kallat ”golden rum”, är rom som är mörk och har en gulbrun färg, och smaken är oftast fylligare än ljus rom. Mörk rom har en färg som går mellan ljusbrun och mörkbrun och smaken är ofta ännu fylligare än den i guldrom.

Den mörka rommen lagras vanligtvis mellan tre och tolv år – men i vissa fall kan den mörka färgen skapas artificiellt genom att sockerkulör (E150, ett svart färgämne) tillsätts.

Den mörka rommen kan ibland smaksättas med lite extra destillat för att smaken ska bli mer fyllig.

Drycken tillverkas bland annat i Jamaica och Västindien, men tillverkningen sker även runtom i hela världen.

Jamaicansk rom:

Jamaicansk rom är en variant av mörk rom. Smaken är fyllig och kraftig, och denna typ av rom tillverkas på flera olika platser runtom i Västindien.

Demerararom:

Demerararom är en typ av mörk rom som tillverkas i i det koloniserade Guyana. Smaken är något bitter.

Martiniquerom:

Martiniquerom är även det en sort av mörk rom. Denna romsort tillverkas i Västindien, på den ännu koloniserade ön Martinique.

Svensk rom:

Det finns ingen direkt officiell romtillverkning i Sverige. Den rom som ”tillverkas” här är oftast importerad och hälls enbart upp på flaskor i Sverige. På Gotland finns det en producent vid namn Gutevin som tänkt börja tillverka sockerbetsrom. Ett annat bryggeri på Gotland som tillverkar sockerbetsrom är Träkumla Rom AB. Drycken får inte kallas för ”rom” officiellt, och säljs under kategorin ”övrig sprit”. Träkumla Rom säljer i dagsläget två olika sorters sprit baserat på sockerbetor: Altissima Bigarrå och Altissima Vulgaris.